Beslut utan ångest
Nix, det blev inget med min 101-lista. Och det känns gott så också.
Jag är en ivrig och idérik person. Helst vill jag förverkliga dem alla, men nu har jag haft en vår av sortering. Inne och ute, sortering. Långt ifrån färdig men tio lådor icke längre önskvärda ting har förpassats till loppisen Framtid. Mer finns som ska röjas bort så arbetet fortsätter.
Och det är så skönt att göra den där yttre rensningen för då blir det inre så mycket enklare att genomföra.
Jag vet precis exakt vad jag vill. Med relation och familj, med arbete och karriär, med hemmet. Eller ja, så är väl egentligen fel att skriva för målbilden ändras ju över tid. Framför allt vad gäller det egna företaget. Men jag har strukturen klar för mig och vad gäller Apelsin Gredelin så har jag en plan för i vilken ordning jag ska dra i trådarna. Sen kan det ju dyka upp nya trådar att dra i. Men jag ska inte göra ALLT på EN GÅNG!
Även om 101-bloggen skulle vara utvecklande och ett projekt i sig så är det ju i nån mån mer på hobbynivå. Och jag har inte tid till det. Jag kan inte avsätta tid att dels hålla igång bloggen, dels utföra uppdragen. En hel del av dem gör och kommer jag ju att göra i alla fall.
Jag tänkte först att jag skulle hålla bloggen vid liv i alla fall. Det är ju viktigt eftersom det finns så oerhört många där ute som är intresserade av just mig.
Men jag har mina punkter, mina mål i alla fall. Helt utan ert övervakande.
Mitt absolut största fokus just nu har jag dels på dagochnatt-smycken och den försäljningen, men framför allt Apelsin Gredelin. Det egna företaget. Vi startade för ungefär ett år sen som två delägare. Nu kommer jag att fortsätta ensam. Hur ska vi säg? En skiljsmässa i all vänskap. Jag tar huset och barnen, Jenny får umgängesrätt. Detta var rätt för mig, inte för Jenny. Hon har haft drömmen om det egna företaget och kom fram till att det inte var hennes dröm. Nu vet hon. Jag i min tur hade inte startat utan Jenny, men inser att det ändå är själv i företaget jag ska vara. Nu vet jag.
Ja, nu vet vi.
En fras jag använder mycket med barnen och använde mycket då jag arbetade med förståndshandikappade. Båda grupperna vill gärna bli försäkrade om något om och om igen.
"Nu vet du!", sätter punkt för det!
Och det är skönt att veta somligt. Medans somligt kan få ligga och gro som en tro, en önskan, en förhoppning eller antagande.
Mitt bloggliv fortsätter här: http://apelsingredelin.blogg.se/
Och här kommer det inte att hända så mycket mer.
Nu vet ni.
Jag är en ivrig och idérik person. Helst vill jag förverkliga dem alla, men nu har jag haft en vår av sortering. Inne och ute, sortering. Långt ifrån färdig men tio lådor icke längre önskvärda ting har förpassats till loppisen Framtid. Mer finns som ska röjas bort så arbetet fortsätter.
Och det är så skönt att göra den där yttre rensningen för då blir det inre så mycket enklare att genomföra.
Jag vet precis exakt vad jag vill. Med relation och familj, med arbete och karriär, med hemmet. Eller ja, så är väl egentligen fel att skriva för målbilden ändras ju över tid. Framför allt vad gäller det egna företaget. Men jag har strukturen klar för mig och vad gäller Apelsin Gredelin så har jag en plan för i vilken ordning jag ska dra i trådarna. Sen kan det ju dyka upp nya trådar att dra i. Men jag ska inte göra ALLT på EN GÅNG!
Även om 101-bloggen skulle vara utvecklande och ett projekt i sig så är det ju i nån mån mer på hobbynivå. Och jag har inte tid till det. Jag kan inte avsätta tid att dels hålla igång bloggen, dels utföra uppdragen. En hel del av dem gör och kommer jag ju att göra i alla fall.
Jag tänkte först att jag skulle hålla bloggen vid liv i alla fall. Det är ju viktigt eftersom det finns så oerhört många där ute som är intresserade av just mig.
Men jag har mina punkter, mina mål i alla fall. Helt utan ert övervakande.
Mitt absolut största fokus just nu har jag dels på dagochnatt-smycken och den försäljningen, men framför allt Apelsin Gredelin. Det egna företaget. Vi startade för ungefär ett år sen som två delägare. Nu kommer jag att fortsätta ensam. Hur ska vi säg? En skiljsmässa i all vänskap. Jag tar huset och barnen, Jenny får umgängesrätt. Detta var rätt för mig, inte för Jenny. Hon har haft drömmen om det egna företaget och kom fram till att det inte var hennes dröm. Nu vet hon. Jag i min tur hade inte startat utan Jenny, men inser att det ändå är själv i företaget jag ska vara. Nu vet jag.
Ja, nu vet vi.
En fras jag använder mycket med barnen och använde mycket då jag arbetade med förståndshandikappade. Båda grupperna vill gärna bli försäkrade om något om och om igen.
"Nu vet du!", sätter punkt för det!
Och det är skönt att veta somligt. Medans somligt kan få ligga och gro som en tro, en önskan, en förhoppning eller antagande.
Mitt bloggliv fortsätter här: http://apelsingredelin.blogg.se/
Och här kommer det inte att hända så mycket mer.
Nu vet ni.
Dagens smyckeoutfit!
Jag har i veckan fått hem smyckeskollektionen från Dag&Natt som jag nu ska sälja. Åh! Jag bara älskar sådana smycken som man kan byta från dag till dag, kombinera, matcha med kläderna. Det gör mig glad och vacker!
Idag blev det ett armband med knallrosa pärlor.
Idag blev det ett armband med knallrosa pärlor.
Tävla om ett egendesignat gosedjur!
Vinn Egendesignat gosedjur!
Klicka på bilden nedan så länkas du till tävlingen!
Klicka på bilden nedan så länkas du till tävlingen!
Tävla och vinn snuttigaste snutten från Apelsin Gredelin!
Klicka på bilden så länkas du till tävlingen.
Loppisfynd!
En liten tur till bakluckeloppisen gav följande utdelning:
5 muggar (ni minns väl att köksporslinet bara ska vara svart-vitt i udda utföranden)
3 klänningar till Mikaela
1 prylhylla
1 boll
För bara 45 spänn! Nöjd! Särskilt nöjd är Mikaela med bollen som hon faktiskt charmade till sig och betalade 0 kronor för.
5 muggar (ni minns väl att köksporslinet bara ska vara svart-vitt i udda utföranden)
3 klänningar till Mikaela
1 prylhylla
1 boll
För bara 45 spänn! Nöjd! Särskilt nöjd är Mikaela med bollen som hon faktiskt charmade till sig och betalade 0 kronor för.
Jag tävlar om en mössa från Apelsin Gredelin!
He he! Nä, det får jag kanske inte, men DU får! Klicka på bilden nedan så länkas du till tävlingen hos Patricia.
Har försökt att ta sista röjet i uterummet idag...
...men det är inte alldeles lätt med "hjälp".
Ha!
Föresten så har jag nog uppdrag nummer fyra under kontroll: Nr 4: Hitta ett arbete/försörjningsmöjlighet som jag kan sköta hemifrån - Kategori Arbete
Vad det verkar har detta löst sig, men vet bättre om några veckor.
Vad det verkar har detta löst sig, men vet bättre om några veckor.
Nu skiter jag i detta!
Nu skiter jag i detta och så får bloggen få ett litet tillägg:
Etthundraen saker jag borde göra men skiter i.
Nä, jag "hinner" inte med en massa uppdrag utöver de jag redan har. Jag gör en massa av dessa saker, men jag orkar helt enkelt inte hålla ordning på om jag har gjort dem eller ej och framför allt inte redovisa för dem.
Jag fortsätter nog med min lista ändå, lite så där på skoj (innan var det blodigt allvar) och så kanske jag fokuserar bloggen mer till rubriken "Annika ordbajsar". Får väl ändå slutföra tänker jag. Men nej, det var inget för mig med en sådan här lista och nu vet jag det. Kanske ska det istället bara vara saker som man helt enkelt bara ska göra EN gång. Lättare att beta av tänker jag.
Men shoppingstoppet har det gått bra med. Vi har handlat så lite så vi har inga platskassar att stoppa soporna i! DET är väl ett bevis och plus i kanten om något.
Etthundraen saker jag borde göra men skiter i.
Nä, jag "hinner" inte med en massa uppdrag utöver de jag redan har. Jag gör en massa av dessa saker, men jag orkar helt enkelt inte hålla ordning på om jag har gjort dem eller ej och framför allt inte redovisa för dem.
Jag fortsätter nog med min lista ändå, lite så där på skoj (innan var det blodigt allvar) och så kanske jag fokuserar bloggen mer till rubriken "Annika ordbajsar". Får väl ändå slutföra tänker jag. Men nej, det var inget för mig med en sådan här lista och nu vet jag det. Kanske ska det istället bara vara saker som man helt enkelt bara ska göra EN gång. Lättare att beta av tänker jag.
Men shoppingstoppet har det gått bra med. Vi har handlat så lite så vi har inga platskassar att stoppa soporna i! DET är väl ett bevis och plus i kanten om något.
Bifiform Balans - Vill du prova?
Jag är buzzador och har fått hem några förpackningar Bifiform-tabletter att testa själv och ge till vänner. Så om det finns någon med strulmage här får du gärna en burk av mig att testa :-)
Bifiform innehåller mjölksyrabakterier som stabiliserar upp magens tarmflora.
Bifiform innehåller mjölksyrabakterier som stabiliserar upp magens tarmflora.
Vinn presentkort hos Apelsin Gredelin!
Ytterligare tre nätters ätande (kräkande?) väntan
Det känns i nån mån som om jag kan strunta i min 101-lista och bara blogga för det går ju liksom inte så bra med den. Men ändå, även om det inte går nåt vidare så tänker jag slutföra. Så får väl betyget vara IG i många av ämnena, men må så vara. Då gör jag en ny 101-lista sen när tiden löpt ut för denna. Gör om - gör bättre!
Men ett uppdrag jag har är att skriva om panikångest och depressioner. Uppdrag nr 12 hittar du här
För att kort sammanfatta det hela så här med bara några meningar så har jag ända sedan barn levt med ångest (det förstod jag förstås inte då, det har jag begripit som vuxen). Under gymnasiet fick jag uttalad panikångest (fast inte heller det visste jag då att det var, jag "behandlades" snarare som om det var vanliga tonårsbekymmer, vi pratar nämligen 90-tal, inte 00-tal). Jag har alltså 20 års jubileum med ångest och depressioner i bagaget så jag kan ha en del att berätta för den som orkar läsa.
Hur som.
Jag har en fobi i grunden som handlar om rädslan att spy.
Denna fobin är så gott som "under kontroll". Jag menar, vem gillar? Jag är vaksam och nojjar som sjutton när det finns magsjuka, men det tar inte upp min värld om det inte finns smitta i min närhet.
Min största fobi nu det är att jag och mannen ska bli sjuka samtidigt och inte kunna ta hand om barnen som kanske också är sjuka. Så fobin har förändrats för så länge jag inte hade barn såg den av helt naturliga skäl inte ut så.
På vintern när Mikaela låg i magen blev vi så där gräsligt sjuka på en gång hela familjen, då bestående av fyra. Vi fixade det så egentligen skulle det ha gjort mig stark och visst är det så att varje vända magsjuka i familjen härdar, men det är ändå min stora fasa: Att vi blir sjuka samtidigt. Att vi inte ska kunna ta hand om barnen.
Jag verkligen avskyr när barnen spyr. Fan, det är en sån tärande väntan att vänta på nästa. Ja, flera av er håller säkert med.
Det äter på mig. Och alltid, alltid, alltid drar de igång på kvällen den mörka årstiden när det är dyster och deppigt och redan i nån mån ångestfyllt.
För en månad sen hade vi en vända. Först ett barn, två nätter senare nästa och ytterligare en natt senare den tredje. Samtidigt som den tredje mådde jag skit och var just "sketen", spydde dock ej. J klarade sig.
I torsdags var det så dags igen, natten till fredag spydde lillasyster ner sig i sängen. När J var ute med hunden så klart. En lindrig vända, något till på natten sen bra. Så gick det till tre nätter så spydde storebror inatt. En gång bara och helt som vanlig idag. Han gnällde om halsen och var seg hela dagen igår och de elaka magsjukorna beter sig ju inte så, så det har ju varit lindrigt.
Men nu mår jag SKIT. Riktigt jäva apa. Tre nätter till att genomlida innan jag kan känna mig trygg för denna gången. Helt säker på att det är lillebrors tur också, men när? Och ja, det fixar vi ju. Två föräldrar kan ta hand om tre barn, varav ett sjukt, det ordnar sig.
MEN TÄNK OM VI BÅDA TVÅ BLIR SJUKA?!
Jag mår så satans illa.
Men ett uppdrag jag har är att skriva om panikångest och depressioner. Uppdrag nr 12 hittar du här
För att kort sammanfatta det hela så här med bara några meningar så har jag ända sedan barn levt med ångest (det förstod jag förstås inte då, det har jag begripit som vuxen). Under gymnasiet fick jag uttalad panikångest (fast inte heller det visste jag då att det var, jag "behandlades" snarare som om det var vanliga tonårsbekymmer, vi pratar nämligen 90-tal, inte 00-tal). Jag har alltså 20 års jubileum med ångest och depressioner i bagaget så jag kan ha en del att berätta för den som orkar läsa.
Hur som.
Jag har en fobi i grunden som handlar om rädslan att spy.
Denna fobin är så gott som "under kontroll". Jag menar, vem gillar? Jag är vaksam och nojjar som sjutton när det finns magsjuka, men det tar inte upp min värld om det inte finns smitta i min närhet.
Min största fobi nu det är att jag och mannen ska bli sjuka samtidigt och inte kunna ta hand om barnen som kanske också är sjuka. Så fobin har förändrats för så länge jag inte hade barn såg den av helt naturliga skäl inte ut så.
På vintern när Mikaela låg i magen blev vi så där gräsligt sjuka på en gång hela familjen, då bestående av fyra. Vi fixade det så egentligen skulle det ha gjort mig stark och visst är det så att varje vända magsjuka i familjen härdar, men det är ändå min stora fasa: Att vi blir sjuka samtidigt. Att vi inte ska kunna ta hand om barnen.
Jag verkligen avskyr när barnen spyr. Fan, det är en sån tärande väntan att vänta på nästa. Ja, flera av er håller säkert med.
Det äter på mig. Och alltid, alltid, alltid drar de igång på kvällen den mörka årstiden när det är dyster och deppigt och redan i nån mån ångestfyllt.
För en månad sen hade vi en vända. Först ett barn, två nätter senare nästa och ytterligare en natt senare den tredje. Samtidigt som den tredje mådde jag skit och var just "sketen", spydde dock ej. J klarade sig.
I torsdags var det så dags igen, natten till fredag spydde lillasyster ner sig i sängen. När J var ute med hunden så klart. En lindrig vända, något till på natten sen bra. Så gick det till tre nätter så spydde storebror inatt. En gång bara och helt som vanlig idag. Han gnällde om halsen och var seg hela dagen igår och de elaka magsjukorna beter sig ju inte så, så det har ju varit lindrigt.
Men nu mår jag SKIT. Riktigt jäva apa. Tre nätter till att genomlida innan jag kan känna mig trygg för denna gången. Helt säker på att det är lillebrors tur också, men när? Och ja, det fixar vi ju. Två föräldrar kan ta hand om tre barn, varav ett sjukt, det ordnar sig.
MEN TÄNK OM VI BÅDA TVÅ BLIR SJUKA?!
Jag mår så satans illa.
Kolja i dill- och pepparrotssås - Linas mat
Igår åt vi:
Kolja i dill- och pepparrotssås med kokt potatis och vänskapssallad
Hur gott som helst! Men så älskar jag ju också vad man kan kalla husmanskost (även om de begreppet väl suddats ut något).
Jag och Jonnie lyckades samsas i köket under tillagningen också och det brukar inte funka så bra. Vi gör det inte heller av den anledningen att det är enklare om en förälder hålls med barnen under tiden den andre får laga mat i lugn och ro. Men Jonnie fick göra salladen för jag vet nog inget tråkigare än att stå och hyvla vitkål. Värt är det ju (om nån annan gör det) för det är ju så gott och det är med "pizzasallad" av olika slag har blivit lite av Jonnies specialitet.
Högsta betyg av fyra av fem familjemedlemmar.
Vill du också få Linas mat hem till dörren. Kika HÄR.
Kolja i dill- och pepparrotssås med kokt potatis och vänskapssallad
Hur gott som helst! Men så älskar jag ju också vad man kan kalla husmanskost (även om de begreppet väl suddats ut något).
Jag och Jonnie lyckades samsas i köket under tillagningen också och det brukar inte funka så bra. Vi gör det inte heller av den anledningen att det är enklare om en förälder hålls med barnen under tiden den andre får laga mat i lugn och ro. Men Jonnie fick göra salladen för jag vet nog inget tråkigare än att stå och hyvla vitkål. Värt är det ju (om nån annan gör det) för det är ju så gott och det är med "pizzasallad" av olika slag har blivit lite av Jonnies specialitet.
Högsta betyg av fyra av fem familjemedlemmar.
Vill du också få Linas mat hem till dörren. Kika HÄR.
Bifiform Balans
Jag är buzzador och ska nu delta i en kampanj och testa produkten Bifiform Balans. Känns riktigt roligt eftersom jag länge tänkt att jag borde ju ta hand om min mage lite bättre. Återkommer med hur det går sen!
Apelsin Gredelin på Tradera
Nu kan man fynda Apelsin Gredelin på Tradera. Har jag skrivit det innan kanske?
